Hur kan man göra kunskap intressant och mer lätt tillgänglig? Med berättelser! Vi tycker alla om en saga eller berättelse om något som har hänt på riktigt. När vi får kunskap serverad på detta sätt så kommer vi ihåg den. Berättelsen är ett oerhört värdefullt verktyg för att lära in nytt och sedan minnas det. Lärare bör använda sig mycket av detta verktyg eftersom det också kan få elever att bli mer uppmärksamma. Då det blir roligt och intressant att lära sig så lär man sig mer. Så enkelt är det.

Det blir alltså mer kunskap åt folket med berättelser som väver in viktiga begrepp och detaljer som annars kan vara svåra att ta till sig som rena fakta.

I Sverige så finns det flera språk som har status som minoritetsspråk. Det är få som känner till alla dessa språk. Samiska är du antagligen medveten om. Samerna är ju trots allt en aktiv grupp som märks på flera sätt politiskt och inom kulturen. De fortsätter att leva sitt traditionella liv i liten skala och talar ett levande språk. Precis som samerna så är finnar ett viktigt inslag i Sverige. Samerna har ju funnits på plats och är en del av ursprungsbefolkningen och det kan man kanske också säga om tornedalsfinnar som är en blandning av svenskar och finländare. Finska är således också ett minoritetsspråk.

Kan du fler minoritetsspråk? Mienkiäli, romani och jiddisch räknas också som minoritetsspråk i Sverige. Det är dock få som kan räkna upp dessa då frågan ställs.

Ett e-lån är ett digitalt bibliotekslån. Med detta så behöver du inte gå till ett bibliotek för att få tag i en bok, musik och annan information som finns på bibblan. Men frågan är om de digitala biblioteken behövs i någon större utsträckning. När du vill höra en låt så är det ju bara att söka efter den på Youtube. Filmer kan du få på Netflix och böcker är lätta att ladda ner gratis eller för en mindre pengar via tjänster online. Biblioteket kanske kan locka med fördelaktiga priser. Kanske helt gratis e-böcker. Om det är billigare än att ladda ner från andra sajter så finns det en mening med de digitala bibliotekslånen. Annars så kan de ses som förlegade då informationen är så enkel att komma åt på annat håll online.

Globen som ägs av Stockholms stad via Stockholm Globe Arena Fastigheter AB behöver renoveras. Det här är en sportarena som med tiden har blivit ett viktigt landmärke för Stockholm och Sverige. Det handlar om en kostnad på omkring 700 miljoner kronor. Globen behöver uppdateras på flera sätt. Dels så kommer det att krävas taklösningar som gör det lättare att förändra arenan för olika typer av evenemang. Det tänks framåt så att Globen fortsatt kan vara en bra arena som hänger med i tiden och känns modern och inbjudande.

När Globen renoveras så kan det bli så att Hovet rivs. Under Globen så kan man lägga in fler anläggningar för träning och event. På så vis så kan Globen komma att bli ännu viktigare i framtiden som ett centrum för kultur och idrott.

Tanken på att tidigare generationer har rivit sådant som idag hade setts som världsarv kan få dig att rysa. Men att ta bort hemsidor och inlägg online är inte så konstigt. Innehållet online är ju nutid och knappast något som kan likställas med historiska byggnader och gamla antika manuskript. Men om hundra år så kanske folk kommer att se dagens tjafs i kommentarsfält som något helt fantastiskt intressant. Då kommer digitala arkiv att få stor betydelse.

Det här är dock inte helt enkelt. En hel del av det som publiceras online är ju privat. Det kan vara svårt att ångra sig då man väl har lagt in en kommentar. Den sparas automatiskt och finns kvar trots att sajten läggs ner. Det är inte lika lätt att försvinna från nätet som man skulle kunna tro. Diskussionen om digitala arkiv för eftervärlden måste alltså inkludera samtal om integritet och rätten till att radera det som är privat och personligt.