Det finns felciteringar som är världsberömda. Ta bara den amerikanska månlandningen som ett exempel. Du tror säkert att astronauten John Swigert sade “Houston we have a problem”, det vill säga “Houston vi har ett problem”. Men astronauten sade faktiskt “Houston we’ve had a problem”, det vill säga ”Houston vi har haft ett problem”. En så liten skillnad gör att meningen får helt olika betydelser.
En annan vanlig felcitering är den som handlar om att inte dela åsikt men att vara beredd att dö för rätten att få uttrycka den. Voltaire ska egentligen ha sagt något som betyder att man ska få tänka fritt och även låta andra få göra det.
Om någon kommer och säger att han vill spränga jorden i bitar så menade alltså Voltaire inte att han var beredd att dö för att den åsikten ska få uttryckas. Något att tänka på innan du använder dig av detta felcitat nästa gång…
Historiskt sett så är det mest män som har fått nobelpris. Det finns förstås kvinnor som pristagare inom de flesta områden, men särskilt inom kemi och fysik så är det få pristagare som har varit kvinnor. Det här kan dock komma att ändras i framtiden. Det har gjorts mycket under senare år för att se till att kvinnor tar sig in på områden som matte och teknik. Inte bara i Sverige. Den här typen av satsningar leder till förändringar som vi ser om några årtionden då kvinnorna som blev introducerade till vetenskapens värld som barn är med och tar fram innovationer. Då får de förstås också pris för detta. Så Nobel och kvinnorna i framtiden är förhoppningsvis en ekvation med ett mer positivt resultat.
En grafolog kan säga en hel del om dig genom att se på hur du skriver. Men idag så försvinner handskrivandet då folk använder sig av tangentbord för att kommunicera i text. Dessutom så är det ju numera vanligt att helt enkelt spela in ett meddelande och då blir det alls inget skrivande. Om man inte skriver dagligen så är frågan hur det påverkar handskrivandet. Skrivstilen kommer ju inte att se ut som den gör när en person skriver ofta och mycket. Då kanske det inte blir lika lätt för en grafolog att tyda personlighet och tankar via skriften.
Fast grafologer har fler knep. De kan be en person rita en bild. Sedan så ser de på det som har ritats, placering av objekt, och vad teckningen föreställer för att säga något om personen som vill bli utvärderad.
Du har hört ordet och vet säkert vad det betyder. Den där fyrkantstaggen som förekommer överallt i media är ett slags signum. Den har förstås också använts rent tekniskt för annat. När du ringer eller vill ställa in en telefontjänst så är fyrkanten något som ingår i koden. Men när vi talar om hashtag så handlar det om budskap som sprids i sociala medier som Twitter och Facebook. Om du håller med så är allt du behöver göra att skriva namnet på budskapet och så lägga till en hashtag. Det här är enkelt och smidigt och en del av vår vardag och vår tid.
Att försöka byta ordet hashtag till något mer svenskt är knappast möjligt. Begreppet är så pass inarbetat att även den äldre generationen som levde då telefoner enbart fanns med sladd i väggen vet vad det betyder.
När kunskapsspridare ska utses så går tankarna ofta till kända personer. Att tv-personligheter som utbildar är viktiga råder det inga tvivel om. När barn och vuxna kan se stimulerande program som väcker eftertanke så är det bra. Men de viktigaste kunskapsspridarna i Sverige är lärarna. Lärare är med och ser till att kunskapen om kunskap fortsatt sprids. De lär elever i alla åldrar att lära in och det är kanske viktigare än själva kunskapen som sprids.
Alla lärare kan ju inte få ett pris för att de fortsätter att sprida den viktiga kunskapen. Men visst borde de få lite mer uppmärksamhet för det viktiga jobb som de utför. Det är många som argumenterar för att läraryrket ska få högre status med bättre lön och villkor. Kunskapsspridare bör premieras men hur när det handlar om så många?