Den har varit omtvistad, men vad är egentligen katederundervisning? Den kritik som riktas mot katederundervisningen handlar för det mesta om att man inte vill se en lärare som står och mal fakta vid en kateder. Det är alltså inte så att lärarna inte kan ha ett bord som står längst fram i klassrummet. Men precis vad som är katederundervisning och vad som inte är det är inte så klart.
Någon form av fakta behöver man ju lära sig som elev. Om dessa fakta kommer från läraren, är det då samma sak som katederundervisning? Bara för att eleven själv söker fram informationen via nätet så betyder det inte att läraren blir överflödig och att det inte behövs en kateder i klassrummet.
Kanske kan det vara klokt att se tillbaka och utvärdera hur det har gått tidigare och hur det går nu. Världen förändras men det finns nog ändå vissa delar av klassisk undervisningsteknik som fortsatt är bra att använda dig av. Detta även om de rent tekniskt kan klassas som katederundervisning, vad det nu än är…
Nu är det mesta av Obamas gärning ogjord av Trump. Hans nationella hälsoreform är i stort sett hävd och hans avtal med Iran har också kastats på soptippen av efterträdaren som uppenbarligen har en helt ny linje. Nu när vi har facit i hand så kan vi se på det faktum att Barack Obama fick Nobels fredspris i ett nytt ljus. En del menar fortsatt att det var helt rätt. Att Obama var på rätt väg med Iran.
Andra säger att Obamas iranpolitik bara stärkte deras marsch mot kärnvapen och möjligheten att bomba sönder halva jordklotet.
Men det vi måste komma ihåg är att fredspriset inte nödvändigtvis måste gå till någon som har skapat fred i världen. Obama skapade inte fred någonstans men han ville säkert göra det. Han fick alltså pris för den goda viljan och sett ur den synvinkeln så kan man ju inte kalla det för ett fiasko.
Frågan är väl också hur stor vikt Nobelpriset egentligen ska ha. Det finns ju flera priser som kan ifrågasättas och som kan ses som en spegel av vad nobelkommittén har för politiska åsikter. Det är många som inte ser nobelpriset som en stämpel på storhet. Särskilt i kölvattnet av den skandal som skakade akademien år 2018.
När Abba-museet först öppnade så var det många som kom. Men sedan så dalade besökssiffrorna och det är inget unikt för Abba-museet. Folk verkar helt enkelt inte vara lika intresserade av att gå på museum som tidigare. Men vad beror det egentligen på?
En anledning till att museer tappar besökare kan vara mobiltelefonerna. Just det. Mobiltelefoner ger oss numera film, musik, kommunikation och mer i ett paket. De slukar vår tid på ett sätt som är helt unikt. Om du kan se en cool dokumentär om Abba på mobilen så behöver du kanske inte gå till museet om musikgruppen.
Men det är klart, det finns ju utställningar på museer som inte går att uppleva på mobilen. Att dessa inte lockar beror nog på flera olika saker. En kan vara att informationen inte riktigt når ut. Kanske behöver svenska museer jobba mer med sin närvaro online för att få alla som sitter med näsan i den lilla skärmen att haja till och komma på besök!
Om lärarlegitimationen är ett hinder eller inte beror på vem du frågar. En nyutexaminerad lärare måste praktisera innan legitimationen kan ställas ut. Utan legitimation går det inte att ta hand om saker som att sätta betyg. Det finns ju gott om lärare som är utan formell utbildning. De har ingen examen och därmed ingen legitimation.
Det är rektorn som har ansvaret då en lärare är utan legitimation. Det är klart att det påverkar lärarens status men det är inte nödvändigtvis ett hinder. Det går ju alldeles utmärkt att jobba som lärare även utan legitimation och det till en bra lön. Att rektorn får ta ansvaret kan ju ses som ytterligare en fördel för den som jobbar som lärare.
När nätet är så fullt av information så kan det ju tyckas överflödigt med ett specifikt lexikon online. Men det finns en poäng med NE och det är att det här är en plats där kunskap samlas på ett så smidigt sätt. Digitala kunskapstjänster är viktiga, inte minst för skolor. Dessutom så är det bra då man jobbar på ett öppet sätt. I likhet med Wikipedia så går det att gå in och justera fel så att uppslagsverket fortsatt kan vara till stor nytta.
Sedan så är det förstås så att privatägda tjänster kan styra över sitt innehåll på ett sätt som ibland kan leda till frågetecken. Folk vill till exempel veta vem som ligger bakom informationen och hur den kan tänkas vinklas. Men även med tanke på detta så finns det en poäng med digitala kunskapstjänster som NE.